min box

Och jag tror bestämt jag gillar den här
för nu

I could really use a wish right now

Jag tänker på att vara osynkad
att vara som huden under ett rivjärn
vilket håll du än river järnet
uppåt nedåt
så får du samma resultat
ont.

Jag tänker på kommunikation
och hur svårt det kan vara
och en smilegubbe bör finnas på varje rad.

Jag tänker på skillnaden
mellan att vilja vara ensam
och faktiskt känna sig ensam.

Jag tänker på att tappa greppet
att vara
att bete sig
att känna
att inte riktigt vara sig själv.

Jag tänker på stolthet
och värdet i det.

Jag tänker på känslan
av osynlighet.

Jag tänker på rädslor.

Att ibland kan knappen radera
vara den bästa knappen som finns.

De bruka säga att
it takes two to tango

I mitt fall
är det tydligen så att

it takes one to dance.

Att ha en obsession för vädersidor
och kolla dem
minst tre gånger om dagen.

Att ha koll på moln
lågtryck
och vindar.

Att vara Sveriges egentliga
anonyma väderflicka
om man ser till
engagemanget.

Att som denna person
veta att det ska spöregna från
natten till nästa natt
och ändå vara så dum
att man bara tar regnkappan
och lämnar regnbyxorna och gummistövlarna hemma
och verkligen tro
att man kan cykla mellan skurarna.

Hur tänkte jag där?

Pucko
Ett blött pucko
typ

Regn
och mina små minibikedäck
rullade snabbt över bruna löv
fula bruna löv.

Sen cyklade jag över en fiskmås
som var död
platt
och det var lite äckligt.

Jag är inte färdig med sommaren.

Anmälde mig till omtenta
och det var stort
för att vara mig
och om jag tänker på plugg nu
att börja plugga
just nu
känner jag mig
som ett utspottat tuggummi i motvind
eller vad vet jag
som en luddig lämmel utför ett stup.

Jag är inte färdig med sommaren.

Laddar inför Melissa
vackraste kvinnan
vackraste rösten
och annat galej
sweet
sweet
och torsdagen gjorde en U-sväng.


Sunita och jag

Man tager vad man haver
ur kylskåpet som gapar tomt
en klick lätt creme fraiche
sila ner lite vanilj protein
dust dust
visp visp
addera hallon
jordgubbar
och vips så har man en dessert till frukost

och en fantasi om att jag har semester.

Himmel oval och rosa
från ögonvrå till ögonvrå
tårna i sanden
om och om igen
den var sval där inunder.

Kantig industri
är mjukare i rosa.

Det var spanska känslan i luften
en längtan att stanna tiden
nu nu nu
eller bara ta sig bort.

Det bästa som finns 
att bara vara
kravlöst.

Dela sittplats på filten
dela en plastmugg läsk
dela tankar
jämföra världar
med en vän.

Vi bröt upp innan mörkret tog oss.

Innan mörkret stal våra cyklar.

I bland kan graden av exaltering vara olika.

- Kolla kolla! Jag har mittbena idag!
- Och ändå ser du inte mongo ut...

När man har väldigt allergiska ögon
kliande
grusiga
gråtna
som små streck
så har övre ögonfransraden väldigt nära
till undre ögonfransraden
vilket ökar risken
att somna
sittandes
om man också
är väldigt trött.

I bland kan en tallrik gå sönder
och man kan skratta hysteriskt
samtidigt som man tänker
att fler saker kan gå sönder.

I bland kan man höja radion så högt
och samtidigt
scanna text så snabbt i dåliga modemagasin
i flera timmar
bara för att slippa höra vad man tänker.

I bland kan man fastna med blicken
på bakrutan av en gammal BMW
där molnen speglas
driver förbi.

I bland kan man önska
att det inte fanns något före eller efter
bara nu.

I bland kan det bli som så
att kylskåpet
får agera lite
som en färgpalett.
Mixa lite blått med gult
och man får grönt.

En helt ny färg.

Mixa lite av den
eller den
passar den med den?
Troligen inte.

I bland kan det bli som så
att kylskåpet
få agera färgpalett.

Särskilt om man bara har en hundring i fickan
och man är dum nog
att prioritera sockerfri läsk och biggaråer 
framför gurka och paprika.

Mixa lite
sojakorv
fetaost
tomat
zuccini
kidneybönor
solrosfrön
äpple

Hmm...
En helt ny sallad?

eller
dags att avvänja sig från pepsimax

Det finns en kärlek
till ett tropiskt Halmstad
men...

Att ha en etagevåning
och ett sovrum längst upp
med fönster
som små gluggar
liknande en femårings saknade framtänder
är ingen hit
en sommarnatt som denna.


Efter riktigt spännande
fulfotboll
överväger jag
att flytta ihop några köksstolar
på rad
och campa i köket.

Bara så liksom.

Jag är ingen lång människa

att nå saker på mejerihyllan
kan vara utmanande
att inte bli registrerad av elektroniska skjutdörrar på Ica Maxi
är lite pinsamt
att lyset inte tänds även om man vifta med handen på toa
är mjölksyrabildande
att man används som armstöd eller jump off på konserter
gör att man utvecklar en viss klaustrofobi.

Hoffmaestro & Chraa

Efter en killes armbåge i tinningen
och alla kroppar som är dubbelt så långa
allt för nära
backade jag till fönsterbläcket
där jag fick min egna kvadratmeter att andas på.

Det dröjde inte länge förrän
fan-jag-kommer-missa-hela-röjet-känslan-kom
jag fick span på ett bord
där fler trängdes
och jag tänkte
what the hell
bättre ovan än under.

Så klätter klätter
och en tjej som var längre än jag förbarmades sig
över min mycket korta uppsyn
gjorde plats
la armen om mig
och i den stunden var hon min bästa vän
jag fick hela publikhavet
scenen, bandet, ljuset, ljudet
och lyckan var fullkomlig.

Så om någon undrar vad jag gjorde i går?
- så stod jag på ett bord i Varberg
dansade och skrek.



  

Jag har alltid varit rörig

när det gäller saker, grejer, kläder 
eller ja
allt kan ju diskuteras
med viss modifikation
just nu.

Mamma brukade stå i dörröppningen
till mitt rum
armarna i kors och spänna ögonen i mig
och säga:
- Lena du är fenomenal på att dra ner saker.

Vilket betyder som oftast
att jag gör 100 olika saker samtidigt
att jag hinner stöka ner i hallen
samtidigt som jag städar i köket
vilket är en konst i sig
om jag får säga det själv.

Det fanns dock en ordning i kaoset
när jag var barn
en struktur
en rutin
som var ordnad.

Alla gosedjur
vid sängdags
jag hade 40 stycken
alla i oilka storlekar, former och skepnader.

Den tre meter långa ormen
som  hade en tunga som hängde ut
ganska söt
fast ändå riktigt jäkla ful
som pappa vunnit på liseberg
fick agera mur mot väggen
ta hand om de andra 39
och mig.

Sen hade alla de andra gosedjuren var sin plats
som ett pussel
där alla skulle passa in.

Det tog tid att pussla
att säga god natt
en process
en nattlig rutin
en struktur
i min röra.

Innan jag somnade
bad jag till Gud
- Snälla gud gör så att jag inte må illa i natt.

Det hade jag lärt mig på barntimman
att Gud kunde lyssna på sånt
och jag hade en viss illamåendeskräck
så varför inte liksom?

Sen la jag snibben på täcket över örat
så att inga monster skulle komma in
för det hade jag fått för mig.

Men som sagt
jag är fenomenal
även om det är på att dra ner saker
så lite fenomenal liksom.



Mini info: På mitt köksbord nu ligger
dator, Filtermagasin, bok, hörlurar, hantel, hoodie, nio skivor, mickboll till headset, en kjol, plånbok, post, betalkort, kamera, hårband, två hårnålar, en sidenpåse, en chokladkaka, tre pennor, ett block, träningsschema, en mobil och en ansiktskrämstub.

Medan jag sitter och blänger på molnen
som inte skulle existera
och väskan är packad
för att beachbumma
så tänker jag på tvål.

Ja precis
tvål.

Jag delar toalett med en annan tjej
vi har varsin tvålpump på var sin sida kranen
min till höger
hennes till vänster.

Tvåltankar.

Hon köpte ny tvålpump för ett tag sen
och jag ställde upp en ny veckan efter.


Så detta är den konstiga ekvationen.
Hon bor med sin pojkvän
vilket betyder att hon och hennes pojkvän är dubbelt så många än jag
hon har jämt fest med massa människor som ränner
och som förhoppningsvis tvättar händerna
jag har sällan fest.

Hur kan hennes tvål knappt vara rörd
medan min tvål är nere på hälften?

1) de tar min tvål
2) de är jävligt ofräscha

Så nu har jag börjat ta av hennes tvål
för att jämna ut tvålnivåerna
och när jag tvättar av handfatet
för jag är den enda som gör det
så jävlas jag
och använder hennes toapapper
utan att hon vet om det.

En gång när jag var sur
tog jag till och med lite schampoo från duschen.

Tvålkamp
är inge bra
för moralen.

Tvåltankar liksom.