min box

Titta där.
Nej inte där, där borta.
Mot sydväst.
Titta noga.

Sök med blicken över kullerstenarna och fastna med gubben i filtkeps som tar en tupplur där han sitter.
Lyssna till små Renault4bilar som onekligen puttrar uppför backarna.
Stanna vid bageriet och köp en vaniljkrämig Pasteria de nata
Ja, gå förbi kyrkan med barn, klarinetter och noter som studsar mitt i natten.
Gå förbi den brittiska inkastaren som inte kastar in något annat än öl i sin egen mun. 
Akta dig för den pippigula spårvagnen när du tar dig över den sneda gatan.
Stanna lite vid torget med det krackelerade gröna huset, ser du killen med glaskulan? Ser du hur han jonglerar?Hur den overkligt glider över hans hud över hans händer som om det fanns osynliga trådar. Fascineras. Ge en slant.
  
Zooma in lite till.
Förbi palmerna. Förbi sandstenen. Förbi de ockrafärgade klipporna.
Innan skummet, saltet, Atlantvågorna.
Zooma in. Du måste zooma in.
Mycket.
Titta i sanden.
Jamen leta lite då.
Där!
Ja, ser du, precis där.
Det är lite trasigt men visst ser du?
Den lilla biten.
Den vilar där.
Tills nästa gång.
Mitt hjärta.
I Portugal.


   
  
   

Tiden är minimal. Dagarna knackar på i tempo.
Drömmer om Lissabon.
En färgkaskad av bläckplumpar i min almanacka
Leker vuxen och skickar mail, skriver viktiga saker.
Plumpen.
Spökplumpen, Musse Pigg och gänget.
He he...
Ser där ja, där hamnade min smartaste tanke strax innan läggdags.

Annars har jag:
Ätit glass.
Dansat i en lada på landet.
Myst i en randig hängmatta.
Stegat i skogen med mjölksyran svidande i vaderna.
Loppat (fyndat på loppis)
Fotograferat.
Klappat kossor.
Räddat en fladdermus.
Badat.
Grillat på stranden.

Mer ledig helt enkelt.

Och jag tänker på att Hans Rosling är min hjälte.
Eller en av alla hjältar och hjältinnor som jag har.
Det finns så många.
Men allvarligt, sicken man.
Fick mig att börja tro igen.