Alone again...




En egendomlig känsla
att känna sig ensam
på riktigt
igen.
Det är över med tittandet
rakt in i skrevet på diverse
byggarbetare.
Byggställningarna
är borta
och jag känner mig fri.

Radiosändningarna brusar inte längre
och mitt internet är snabbare igen
(för jag inbillade mig att allt var byggarbetarnas fel)

Smyger ändå fram till fönstret
då och då
för att kolla
så att det verkligen är
sant.

Och
mitt stjärnfönster är tillbaka
större och finare än någonsin
Min växt gillar det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0