Midnattssudd
Efter två allergitabletter.
Så försvann de röda golfbollsögonen.
Och jag kan se igen.
Jag läser om receptorer i sinnesorganen som reagerar på stimuli.
Jag har tydligen extra känsliga sådana.
För jag är så otroligt kittlig.
När Frida och jag promenerade häromveckan så såg vi en man som sågade grenar från ett träd.
Han sågade.
Det knakade.
Grenen föll.
Rakt in i fönstret på huset.
Krasch!
Inte riktigt vad han hade räknat med.
Men så är livet ibland.
Ibland skär det.
Det knakar.
Man faller.
Man går sönder.
Tur att det kommer nya skott på trädet.
Det kan man förhoppningsvis räkna med.
Kommentarer
Trackback
