Run run run



8 kilometer i rosa ljus
helt vindstilla
som om det var meningen
att regnet slutade för min skull
för jag hade egentligen ingen lust.
Jag sprang
hoppade över sniglar
för att inte krossa
och skrämde en hare
jag sprang
och en räv skrämde mig
vitsippor
vitsippor
wood anemones
everywhere
jag hade velat rulla i dem.



Oskarström levererade helt enkelt ännu en gång.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0