To be human






Jag tänker att
ibland när man gör sitt bästa
så är det ändå inte gott nog.

Jag tänker på människor
som bara låter tid gå
låter ögonblicken
falla.

Jag tänker på saker som känns ofärdiga
utan slut
lämnade att bara hänga
i luften emellan.

Jag tänker på hålrummen de skapar
inom utom
småhjärtan som hoppar ur ventiler
och försvinner
i onödan.




                                           Jag tänker att människor
                                           är de krångligaste
                                           och de vackraste som finns 
                                           på samma gång.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0