A box in a box
Nu är det som så att det är lite dags igen lite dags för boxen och alla orden som ska studsa mot väggar lite dags att plöja orden på rad utan att tänka inte tänka en tanke bara låta fingrarna gå över tangenter utan paus för inuti innan innanför finns ingen paus för pauser eller pause som man säger på norska betyder rast och rast det har jag sannerligen inte för det är mycket som händer händer händer som håller den varma tekoppen och kramar kramar om kudden som avlastar ett knä som kunde gå snett men som påminner mig mest om stelt och appråpå stelt så kan sammanhang möten och tillfällen vara stela och på något sätt kan man i hasten förväxla det med något helt annat och energier korsar i ett rum och ibland är det bara smicker smicker eller plus plus plus blir minus och jag dricker värmer låter det värma knäet som klarade av afrikanska trummor nyss i vintermorgon i soljus barfota trummande kropp mot golvet med lockiga hårtofsar som sovit i två nätter men som ändå är där de är där för att påminna om att man kan fylla år men egentligen känns det inte som tiden rör sig fastän hastigheten går om sig själv men vad som känns här är jag jag jag och du du du du är där och jag har precis skrivit på kontrakt och jag undra varför det var tvunget att spränga i Stockholm spränga spränga när jag är som räddast och jag räddar en spindel men släpper ut den i kylan låter den smälta snön som en värmeprick och jag är ansvarig för ett mord men vad kan jag säga jag vill ju inte ha den hos mig hos mig är det stökigt och det är dags att släpa fram alla måstenpapper låta dem täcka bordet täcka livet i klart soljus och jag tänker på halsduken som är svår att avsluta men det är dags det är dags att maska av att lägga den andra masken på och le klara av andas långsammare undvika att aveolerna spricker och jag tittar på en blomma som är riktigt ful men som jag bara inte kan slänga så den får stå så känslan är lite stökig ett papper leder till ett annat papper och förhoppningsvis hör de ihop och om jag citerar så är det the times are a-changin´och på något sätt lugnar inte det för jag känns så still när allt annat rör sig och det finns tankar som borde ta ett varv i tvättmaskien en känsla som borde manglas en själ som borde hängas på tork men dammsugaren är paj och det jag vet det jag vet är att hos mig är städningen segregerad för jag tänker att popcorn är enklare att plocka upp än glassplitter
