min box

Och jag tänker på ljudet av rullskridskor mot asfalten som rull rullar och kvistar som fastnar och man kan faktiskt tappa fästet ganska lätt och ramla och jag tänker att vad spelar det för roll med mjuka huden mot vassa asfalten det skulle faktiskt inte spela roll och antagligen inte heller göra ont och antagligen skulle man förtjäna det och jag tänker på maskrosorna som släpper sina tussar som lätt fastnar i ögat för att svida och på läpparna som är blöta för man behövde kallare luft och det var rull och det var sol och en massa djupa andetag och småhjärtan under huden som pulserar som gärna ökar hastigheten helt obemärkt och det var flugor i håret och skalbaggar på fingret och skrap skrap med hårnålen mot betongen och jag tänker foten i sanden och solen på kroppen och havet som rörde sig som det alltid har gjort och lugnar likadant varje gång och motorvägen över bröstkorgen där bilarna bara kör på och jag tänker på ansikten med smilgropar som försvinner och det finns inget som gör så ont som det.