Midnattssvammel
Om jag springer så kanske det försvinner och om jag dansar så kanske det skapas en liten fyrkant som är alldeles svart där inget annat får plats och jag tänker på andningen i mörkret och hur kroppen sträcks hon säger krigaren ställ dig som krigaren med ansiktet mot solen och jag försöker hitta tillbaka inte tänka inte tänka men slås över att jag gör gör gör jag gör, herregud vad jag gör, vad gör jag och känslan av att jag vill att allt ska vara på film och man playar stoppar och rewindar när man känner för det och det finns repliker som kan strykas och scener som kan deleatas och det finns inte mer och det finns inte mer att allt skulle kunna vara på låtsas och det händer inte mig och framför allt det händer inte dig. Hon säger barnets position och hon säger vila vila där. Det finns inget duktigt och det finns inget ansvar och flippbenen tar lite över och det blir obalans, jag ramlar lite över och skrubbar knäna och jag tänker på fönstren som står vidöppna och syrener som letar sig in och vattendroppar som smutsar maj men ändå blommar magnolian. Magnolian det vackraste av allt och om jag springer så kanske det försvinner och om allt var på låtsas och detta händer inte mig och framför allt händer det inte dig. Och jag tänker på alla hjärtan som finns, hjärtan under huden, hjärtan under revbenen nära lungorna som slår som bankar som med viss säkerhet kommer att slå i takt någongång någonstans.
Kommentarer
Postat av: Anonym
lovely..
Postat av: Anonym
Magnolian är verkligen vackrast av allt! Fin text!
Trackback